Medik8 Hydr8 Day 360

Postat onsdag 20 september 2017 | Inga kommentarer

Länge, länge låg min tub med dagkrämen Hydr8 Day 360 från Medik8 i förrådet — så länge att den nu är ersatt av TVÅ nya varianter. Det är inte jättestor skillnad dock, min ursprungsvariant har spf 30, den ena som ersätter har spf 15 men är annars likadan. Den andra har spf 30 och en ”anti-pollution”-teknologi som ska skydda mot ozon, cigarettrök och tungmetaller från avgaser.

Dumt att vänta så länge inser jag nu, men smart att spara krämen till sommaren, för känslan är direkt hej solkräm. Den båda luktar och känns som solkräm, det vill säga att huden blir vit och att man behöver jobba in den lite eftersom den är ganska tjock. Väl på känns den dock inte alls som solkräm, den är inte ett dugg kletig, huden blir inte oljig eller börjar klia under dagen. En ganska så perfekt dagkräm på sommarhalvåret faktiskt eftersom den sparar mig några minuter på morgonen när jag brukar applicera spf. (På solsemestern, där krämen var med, kompletterade jag dock med spf av högre kaliber.)

Jag som annars diggar en mer ekologisk approach är så nöjd som man kan vara med Hydr8 Day 360. Inte ett enda utbrott kan härledas till krämen och huden har känts elastisk och återfuktad. Och nu när sommaren har gått till höst börjar den ta slut, ganska så perfekt om ni frågar mig — även om jag fortfarande använder spf soliga dagar.


La Roche-Posey Toleriane Ultra

Postat måndag 28 augusti 2017 | 2 kommentarer

Enkla men effektiva fuktkrämer är en viktig grundsten i mer eller mindre allas hudvårdsrutin, för om vi tänker lite på det — är det inte bättre att lägga krutet (dvs pengar och mer aktiva ingredienser) på exempelvis serum eller specialvårdande produkter som har möjlighet att jobba djupare? Själv tycker jag att det bästa sättet att hålla rynkor och glåmig hud borta är genom att se till att ens hud är väl återfuktad och därmed elastisk och smidig. Det plus solskydd dagtid och du har vad som oftast hänvisas till som grundläggande anti-ageing.

Utöver ett specialinriktat serum — oavsett om det är ett för ytterligare fukt, c-vitamin för lyster eller a-vitamin för reparation — försöker jag att alltid använda en återfuktande kräm minst en gång om dagen, och just nu är det franska La Roche-Posey som används av båda två här hemma. Serien Toleriane Ultra är speciellt framtagen för känslig och reaktiv hud, perfekt för min man, samtidigt som båda innehåller höga halter av fuktgivande ingredienser, perfekt för mig.

Dagkrämen Ultra är en lätt, krämig och skön historia att använda. Jag gillar att använda den i kombination med en go essens innan jag ska till träningen medan jag håller mig till en kräm med solskydd i till vardags. Jämförbar med klassikern Ultra Facial Cream från Kiehl’s, eller en lättare variant på Avène Crème Tolérance Extreme. Efter vatten och mjukgörande har vi squalane som tredje ingrediens, ett återfettande derivat från oliver. Visst, krämen innehåller en liten del silikoner men det är inget som jag tycker märks av eller skulle ha någon negativ påverkan. Okomplicerad och bra, helt enkelt.

Ännu bättre tycker jag att nattkrämen Ultra Overnight är som är snäppet tjockare och som bonus innehåller uppljusande ingrediensen niacinamid. Overnight har ännu fler återfuktande ingredienser så som glycerin och även om jag personligen gillar att toppa den med en olja vissa nätter går det inte att komma ifrån att det är en väldigt effektiv men skonsam nattkräm som hjälper till att balansera huden. Min man tycker att det känns som att den ligger kvar på huden efterföljande morgon, och så kan det nog vara eftersom den har ett par ingredienser i sig som är designade för att just lägga sig som en skyddande hinna och på så sätt låsa in fukt i huden.

Båda produkterna kommer i smarta lufttäta pumpar som dessutom går att låsa, och innehåller alltså inga konserveringsmedel eftersom förpackningarna i sig förhindrar kontaminering. Märket köps enklast på Apoteket där flaskorna ligger runt 2-300 kronor styck. Observera att dom bara är på 40 ml jämfört mot vanliga 50 ml — kan vi kalla märket budget, eller inte?

Bortsett från rengöring (den här eller den här); en full rutin från min mans del av badrumsskåpet. Snäll och skonsam exfoliering med First Aid Beauty, återfuktande serum från Indeed Labs och så dag- och nattkräm från LRP. Skägget får sig en dos av mjukgörande och glansgivande olja från Kiehl’s.


Josh vs. May

Postat tisdag 25 juli 2017 | Inga kommentarer

Av mina prover från May Lindstrom var det inte helt otippat ansiktssprayen The Jasmin Garden som tog slut först, och det gick snabbt. Det lilla röret räckte till knappa 10 användningar men det var å andra sidan vad som behövdes för att jag skulle får en bra uppfattning om produkten och om den är värd att lägga dyyyyra pengar på. Och för att vara rak på sak; nej, jag tycker inte det är vare sig nödvändigt, lockande eller försvarbart att betala över 600 kronor för en flaska med 100 ml ansiktsvatten — hur fin flaskan än må vara eller hur gott sprayen doftar. Istället har jag hittat ett utmärkt alternativ som även det är ekologiskt och väldoftande, men för mindre än halva priset.

May Lindstrom The Jasmin Garden ($70/100 ml) har en bas av vatten, strösslad med trollhassel, jasmin, rosvatten och ylang-ylang. Doften är som att vandra omkring i ett vanilj- och chokladdoftande växthus — det behövdes ett par användningar innan jag kom överens med den något speciella doftsättning som löper igenom alla hennes produkter. Väl på huden är det är en svalkande och återfuktande produkt som går underbart fint ihop med både tillhörande oljeserum och beauty balm (att applicera olja på fuktad hud hjälper oftast till att slussa ner oljorna i huden bättre än på torr hud, ett tips för dig som kanske upplever att vissa oljor bara lägger sig som en film).

Josh Rosebrook Hydrating Accelerator ($32/120 ml) — går att beställas från Josh egna hemsida eller exempelvis So Natural Beauty här i Europa, och är ett ansiktsvatten som är såpass återfuktande att jag har läst om flera som använder det som enda produkt efter tvätt. Riktigt så långt skulle jag kanske inte gå själv men jäklar vad bra Hydrating Accelerator är! Den kommer i en enkel men stilren plastflaska med utmärkt munstycke som ger en fin dimma utan splash, och doften påminner mig återigen om choklad och bullar. Här börjar vi inte med en bas på vatten, nej nej här är det aloe vera som står för majoriteten av produkt. Redan där får HA två tummar upp av mig och sen fortsätter det på det spåret med mjukgörande och vårdande oljor, gurkmeja, kamomill och E-vitamin.

Jag använder den främst som ett steg i min hudvårdsrutin, efter rengöring eller exfoliering, men gillar även att dusch ett nyvaket helg-ansikte med den som en liten boost eftersom jag sällan gör min rutin förrän efter ett par timmar in på dagen.

Effekten på huden är såpass snarlik May att jag skulle ha svårt att säga vilken som är vilken i ett blindtest, och med tanke på att även Josh Rosebrook är ett småskaligt, ekologiskt företag känns det bra att skicka mina pengar ditåt istället för till May. Att jag får nöja mig med en något enklare flaska i plast gör mig inget — en prisskillnad på mer än hälften är viktigare att slippa. (Ett ytterligare plus är att jag med Hydrating Accelarator slipper tänka på faktumet att The Jasmin Garden innehåller kolloidalt silver, det vill säga silverpartiklar i metallisk form som svävar omkring i en lösning och inte kan göra mer än just det, sväva omkring och vara totalt oanvändbara. #Sorrynotsorry)


Kl 10:41
Etiketter: Ekolog-ish, Hudvård, Recension | Inga kommentarer

All-in Esse

Postat onsdag 5 juli 2017 | 2 kommentarer

I ungefär tre månader har jag i stort sett bara kört det sydafrikanska ekocertifierade märket Esse. I april fick jag hem tre produkter ur Sensitive-serien och dessutom två serum. Märket har jag testat och skrivit om innan så det var med en positiv känsla jag gick all-in Esse. Jag tilltalas av mixen av ekologiskt, naturligt och vetenskapligt — grundaren Trevor Steyn är kemist som baserar sitt märke på tron att naturen erbjuder oss allt vi behöver för att skapa riktigt bra hudvård.

Under testperioden har min hud varit ovanligt lugn (förutom några hormonfinnar), jämn i färgen och känts mjuk och smidig. Sedan har jag kompletterat med exfoliering någon gång i veckan och kanske en och annan fuktmask. Sammanfattningsvis är jag mer än nöjd och skulle gärna köpa flera av nedan produkter igen. Esse känns som ett genuint företag som gör genomtänkt och nyskapande hudvård — som mitt fejs trivdes väldigt bra med.

  • Sensitive Cleanser är en krämig ansiktsrengöring som jag använt som första tvätt på morgonen och andra, efter sminkborttagning, på kvällen. Den är pH-neutraliserande och utformad för att minimera risken för allergiska reaktioner. Den luktar ganska milt men har ändå en särpräglad doft (ganska lik produkter från märket vilket jag tror beror på den genomgående ingrediensen vanilj). Esse skriver själva att ”doftnivån ligger på under 0.03%”, förstår inte riktigt hur man kan mäta doft på det sättet? Nåja, huvudingrediensen är aloe vera, som ihop med rengörande oljor, mjukgörare och probiotiska extrakt tvättar ansiktet på ett effektivt men snällt sätt. En mysig, bra och dryg tvätt jag gärna provar igen.
  • Sensitive Serum har som syfte att läka hudens barriär med hjälp av probiotiska mikrober som aktiveras vid kontakt med huden. Med ganska få ingredienser, främst jojoba- och sesamolja och sheasmör, dämpas rodnader och irritation. Detta är alltså ett väldigt snällt serum som inte är särskilt aktivt — förutom probiotikan då — och därmed ger det inte en jättestor effekt. Här har jag verkligen problem med doften, det luktar alldeles för starkt av sesamolja för min smak. Dessutom har innehållet en tendens att skikta sig så när jag klämmer på tuben får jag både lös rinnande olja och klumpar.
  • Nourish Moisturiser, också i Sensitive-serien, ska också förbättra hudbarriären och innehåller både pre- och probiotika, och dessutom hyaluronsyra och squalane. Resultatet ska vara en boostad och fylligare hud, och här kan jag hålla med. Krämen är tjock, vit, lite som Niveas blå burk ni vet, och tar lång tid att sjunka in. Men det är en riktig go stund att riktigt få jobba in den, och även om den är rik så blir den aldrig flottig. Lugnande och lindrande, med aloe vera, jojobaolja och squalane som de tre första ingredienserna.

  • Serum heter Esses basserum, rätt och slätt. Återfuktande med en hög andel hyaluronsyra är detta en riktigt bra produkt som jag tror passar de allra flesta. Olika växtbaserade antioxidanter hjälper till att ”städa upp” skador på huden och ger huden lyster, och självklart finner vi probiotika även här. Sjunker in snabbt, luktar gott men inte för starkt och och funkar lika bra till morgonen som till kvällen.
  • Repair Oil är också ett serum, fast oljebaserat. Eller det är faktiskt jag som har använt det som ett serum, Esse själva menar att det är mer av en behandling. Själv använde jag den varje dag som ett mysigt och vårdande steg i kvällsrutinen. Med sin angenäma doft och tilltalande konsistens blev den ett steg jag verkligen såg fram emot. Oljorna, bestående av en mix av nyponros, jojoba och linfrö, ger huden en rejäl dos av omega-3 och -6 som hjälper till att behandla ärr och hudbristningar, och ger huden en allmän make-over.

Kl 15:37
Etiketter: Ekolog-ish, Hudvård, Recension | 2 kommentarer

May Lindstrom The Honey Mud

Postat onsdag 14 juni 2017 | Inga kommentarer

Om jag säger att jag inte är en superstor ansiktsmaskare i vanliga fall, men att jag kört regelbundet en eller två gånger i veckan sedan jag köpte The Honey Mud kanske ni förstår att det är en mask utöver vad jag tidigare testat? Och då är det inte ens den efterättsliknande doften av vanilj, kakao och gud vet vad som lockar mig (men som verkar vara da shit för de flesta andra fans som hävdar att dom vill äta upp den) utan enbart hur den känns på och vilka resultat den ger. Men let’s back up.

The Honey Mud beskrivs som en ansiktstvätt som går att använda som ansiktsmask, jag skulle däremot säga att det är tvärtom. Den är baserad på honung, vit lera och olja från bland annat makadamianöt och kakao — och är en såpass tjock och kletig historia att det bara är att glömma att använda den med fingrarna, här är det pensel som gäller.

Det som är kul med May Lindstroms alla produkter är hur bra dom lirar tillsammans, och hur dom uppmuntrar till att experimentera fram den bästa kombon för just min hud. The Honey Mud går till exempel utmärkt att blanda med nästintill alla andra produkter i serien, allra bäst funkar den som en bindare och skonsam buffer till hennes mer potenta exfoliatorer/rengöringar som är baserade på kryddor och leror. Hittills har jag provat dessa kombinationer:

  • Med The Problem Solver (”warming correcting mask”), knappa två teskedar The Honey Mud uppvispat i en skål och toppat med lite TPS strösslat ovanpå och sedan applicerat med pensel på torrt ansikte. Det här blir tjockt, tjockt men även rikt, rikt. Om du råkar röra vid ansiktet är det nästan att fingrarna fastnar, så kletig är The Honey Mud i sig själv. Jag har låtit masken sitta på uppemot en timme och sedan dessutom haft på den i duschen och inte sköljt bort förrän det sista jag gjort — för att låta ångan göra sitt (vad betyder egentligen det här? Jag vet inte men May säger det och jag sväljer det med hull och hår). Det här är min favoritkombo och det är helt sanslöst hur KLAR min hud blir efter en sån här timme. Det är just ”klar” som beskriver resultatet bäst; det är som att hela ansiktet fått en uppljusad lyster och dessutom är extremt rengjort. The Honey Mud dämpar dessutom styrkan i TPS och mitt känsliga ansikte klarar sig undan reaktion.
  • På liknande sätt med The Clean Dirt (”brightening exfoliant treatment”) men med ett par droppar vatten tillsatt. Vattnet hjälper till att aktivera TCD samtidigt som det gör mixen lite tunnare dvs enklare att hantera, och drygar ut framför allt The Honey Mud. Den här kombinationen pirrar lite mer på huden än vad The Problem Solver gör, och jag vågar inte ha på den riktigt lika länge. Resultatet är däremot snarlikt, med klar och mjuk hud som är mottaglig för serum och kräm/olja.
  • Som en ansiktstvätt på morgonen behöver man först fukta ansiktet lätt för att ens kunna rubba produkten utan att dra och slita i huden, men med ett blött ansikte och fuktiga händer blir det rena rama halkan. Faktiskt lite för mycket och det är lätt att det mesta rinner mellan fingrarna. Nej, att använda The Honey Mud som ansiktstvätt är lite väl onödigt om ni frågar mig, det här är en produkt jag vill ha på huden längre än ett par sekunder.

Efter att använt The Honey Mud någorlunda regelbundet har jag redan kommit ner halvvägs i min burk, och även om det är dyrt och tråkigt på sitt sätt känns det faktiskt bra att ha något som jag tar SLUT på samtidigt som jag inte behöver oroa mig för att formulan ska passera sitt bäst före-datum. Jag föredrar absolut att använda THM som en mask och då under en längre period för att verkligen mysa till det, och man behöver verkligen inte någon av The Problem Solver eller The Clean Dirt — den är allra bäst för sig själv. Låt den sitta på så länge du vill, börja sen med att försiktigt lösa upp den med våta fingrar, skölj av så mycket du kan och avsluta sen med en våt liten handduk för att få bort alla rester. Att dessutom följa upp med The Youth Dew och/eller Blue Cocoon är som en fullskalig spaupplevelse. Bliss! Mer om det framöver.

Om det är en produkt jag rekommenderar att testa från May är det nog faktiskt The Honey Mud, just för att den går att använda på fler än ett sätt samt är såpass snäll — för trots att May och hennes team påstår att alla produkter inklusive de kryddstarka pulvren ska passa känslig och uppblossande hud håller jag inte med till 100 %. Kryddor, leror och essentiella oljor har alla potential att irritera och störa din hud (som allt starkt parfymerat kan, oavsett från naturen eller ihopsatt i ett labb). Mycket av det goda kan alltså bli för mycket och jag skulle rekommendera en normal till känslig hud att gå lugnt fram och inte kör all in May direkt.

Och för att avsluta; det här är en mysig och effektiv mask om du har pengarna, men absolut inget du Måste Ha. För det är rätt sinnes att lägga $90 på en ansiktsmask.


Urtekram Morning Haze schampo och balsam

Postat onsdag 7 juni 2017 | 2 kommentarer

Urtekrams nya serie Morning Haze består av ett antal produkter som lanserats som ”ekolyx” och som bara finns på apotek. Jag har testat schampo och balsam i ett par månader nu och känner mig redo för en recension. Designen på serien skiljer sig från övrigt sortiment och ska väl se lyxigare ut, men ser mest bara… beige ut. Faktum är att allt är rätt beige med denna duo. Doften är menlös och blommig. Resultatet är knappt godkänt, nytvättat hår ser smutsigt ut ganska omgående. Ja, schampot är sulfatfritt vilket kan kräva lite mer jobb, men om en ska behöva schamponera tre gånger så är det faktiskt rätt beige (och odrygt). Till och med själva produkten är beige. Det enda som jag gillar är pumpflaskorna.

Morning Haze marknadsförs som sagt som ekolyx och här måste jag sätta ner foten. Nej. Det här är inte ekolyx. Det är inte lyxigt för fem öre. Missförstå mig inte, budget är bra! Det måste finnas bra ekologiska budgetalternativ på Ica, tycker jag, och det är här Urtekram har sin nisch. Men att slå sig in i ekolyx-segmentet är inte bara uncalled for, det gör också hela branschen en otjänst när man vattnar ur begrepp, och dessutom tar extra betalt för det. När Urtekram håller sig till vad de gör bäst — alltså prisvärda och tillgängliga ekoprodukter — då kan vi snacka igen.


Foreo Luna Play

Postat onsdag 24 maj 2017 | Inga kommentarer

En av finalisterna i årets Daisy Beauty Awards, kategori ansiktrengörare, var lilla gullisen Luna Play (299 kr) från svenska Foreo — märket med silikonklädda rengöringsapparater som med vibrationer ska hjälpa till att djuprengöra utan att för den delen vara för aggressiva eller påfrestande. Just Play är den minsta varianten och tänkt att fungera som ett insteg till märket i och med att Play kommer utan uppladdningsbart batteri, och får återvinnas efter sina (påstådda) 100 användningar.

foreo luna play 1

Jag har personligen aldrig rusat huvudstupa in i trenden med apparater för rengöring just för att jag är rädd för att göra mer skada än nytta; min känsliga och tunna hud med rodnader på kinderna känns inte riktigt som den bästa kandidaten att massakrera med borsthuvuden.

Men vad gör man inte för att uppfylla sin roll som domare? Som tur var är Foreo väldigt snäll och skonsam just tack vare att dom pulserar och vibrerar snarare än roterar och skrubbar. Det är som att smuts på huden och i porer liksom skakas loss istället än gnuggas bort, och på så sätt ger den verkligen en djup rengöring som gör märkbar skillnad. Massera in din (helst löddrande) rengöring som vanligt och svep sedan med Luna över ansiktet utan att trycka, på så sätt får rengöringen en extra kick och huden sig en boost. Jag gillade främst hur effektiv den är på haka och T-zon, men begränsar trots det mitt användande till då och då istället för regelbundet.

foreo luna play 2

Gullis, perfekt i storlek för både badrumshyllan och resenecessären. Oroa dig inte heller för att väcka eventuella partners eller avkommor, det ytterst diskreta buzzandet när den är på är så tyst att du knappt märker av det själv.


Kl 15:09
Etiketter: Hudvård, Recension | Inga kommentarer

Joico Curl Crème Wash

Postat torsdag 18 maj 2017 | 5 kommentarer

Som luttrad skönhetsbloggare finns det få saker som jag ÄLSKAR lika mycket som när en produkt överraskar och visar sig vara en jävla guldklimp. Att gå från Jaja det är väl den här grejens tur att provas nu till TA ALDRIG SLUT är precis vad man önskar sig helt enkelt. Trots att, ja, dom alltid tar slut.

Joico är ett salongsmärke inom hårvård som jag inte använt så mycket av under åren, och som jag trodde var ännu ett företag som bara hoppat på trenden med cleansing conditioners bara för att — en förutfattad mening som jag snabbt fick ta tillbaka.

Crème Wash sulfate-free co+wash från Curl-serien är ett tjockt rengörande balsam som är den enda produkten mina lockar behöver för att både rengöras och återfuktas; jag behöver alltså inte gå in med någon ytterligare produkt i duschen utan kan gå rakt på styling efteråt. Det krävs ganska mycket produkt för att verkligen känna att jag kan massera in det riktigt noga för en effektiv tvätt, men det är också den enda nackdelen med Crème Wash — att den är något odryg. Det bästa? Well, förutom att håret mår sjukt bra överlag måste det vara det superkrämiga lödder som skapas efter att jag masserat och sen tillsätter lite mer vatten för att verkligen arbeta igenom produkten. SUPERKRÄMIGT, ungefär som en duschmousse från Rituals, och SUPERMYSIGT let me tell you.

Doftmässigt är det inget som sticker ut, det är diskret och fräscht på ett högst salongsmässigt sätt. Flaskan är bra och enkel att ha ståendes upp och ner för att få ut det sista när den börjar ta slut, men jag hade inte blivit ledsen om den istället för sina 300 ml skulle komma i en större (helst 500 ml) stor flaska med pump.

Om det är någon som behöver uppmaning till konsumtion så kommer det här: spring och köp om du också vill ha en snäll, effektiv och återfuktande tvätt för lockigt och/eller torrt hår! Kostar ca 150 kr/300 ml, exempelvis hos Lookfantastic.


Clinique Chubby Lash Fattening Mascara

Postat torsdag 11 maj 2017 | 2 kommentarer

Det skadar aldrig att ge produkter en andra chans, och det var just vad jag gjorde med mascaran Chubby Lash (195 kr) från Clinique. Av någon anledning hade jag tröttnat på den och öppnat en annan mascara innan jag ens hade gjort slut på lilla chubby (ovanligt för att vara mig), sen blev jag besviken på även den mascaran — och hej chubby har du saknat mig? Jag har saknat dig!

Det bästa med den här mascaran ser ni på bilderna här, jag tror och hoppas att det framgår hur fint separerade och fjäderlika fransarna blir? Första lagret är mest en djup suck av ”MEH?” men efter ett snabbt andra lager blir det andra bullar.

Borsten är av den plastpiggiga sorten — inte min favorit men det får gå. Den är lätt att jobba med och drar på lager med lager av mascara utan att vare sig klumpa, sudda eller sabba. Piggarna hjälper till att riktigt kamma igenom och komma in till rötterna, det tackar vi för.

Slutsatsen är att jag inte riktigt vet varför jag gav Chubby Lashes kalla handen, men skit samma. Antingen ändrade jag mig eller så låg den till sig och blev till det bättre. Oavsett så är det en toppenmascara för ett toppenpris. Och om ni någon gång är i USA är Clinique ett ännu billigare märke där än här, bra att komma ihåg.


Kl 12:44
Etiketter: Recension, Smink – ögon | 2 kommentarer

Serum och fuktkräm från Ling

Postat söndag 7 maj 2017 | 8 kommentarer

När det kommer till hudvård är fuktgivande produkter några som oftast är enklare att hitta bra än mer aktiva, specialinriktade produkter så som exfolierande syror eller C och A-vitamin. Inte för att förringa ingredienser som återfuktar och mjukgör men det är inte jätteofta som dom irriterar eller ställer till med besvär.

En väldigt snäll och djupt återfuktande kombination är Hydra Squalane och Oxygen Plasma Glow från Ling, som jag nämnt tidigare, och som jag nu efter dryga två månader gjort slut på. Om vi börjar med att pausa redan där så … är inte två månader rätt kort tid för två fullstora produkter? 🤔 Eventuellt är det bara jag som är ovan att använda samma produkt varje dag, både morgon och kväll, och på så sätt ta slut på dom fortare — men för 900 kronor styck tycker jag det verkar lite steep.

Hydra Squalane är ett oljeliknande serum vars två mesta ingredienser är just squalan (derivat från oliver) och den älskade sodium hyaluronate. Mjukgörande är bara förnamnet, och det är inget fel på återfuktandet heller. Däremot känner jag inte att det är ett väldigt unikt serum även om jag måste erkänna att det verkar passa min hud bättre än de serum som bara innehåller hyaluronsyra och som då är lite mer åt det geléiga hållet. En pump räcker — och är nästan lite för mycket — för mitt ansikte, och det går lika bra att applicera det i steget innan kräm som att blanda det med krämen direkt i handen. Utöver det vet jag inte riktigt vad jag ska säga mer, det är liksom ett pålitligt serum som inte gör så mycket väsen av sig?

Oxygen Plasma Glow har samma anonyma identitet som serumet, och har även samma ingredienser plus en snäll och fet alkohol för ytterligare mjukhet. Eftersom produkterna är doftfria får jag ingen större upplevelse när jag använder dom, men återigen — det här är produkter som funkar och inte tjafsar så mycket. Krämen är vit till färgen och har en lätt konsistens som enkelt masseras in utan att vare sig kännas för tunn eller fet. Två pump varje morgon och kväll gjorde som sagt att den räckte i dryga två månader, och under den tiden höll sig min hud hyfsat balanserad och återfuktad.

Vad som tyvärr inte förändrades så mycket var de hormonella finnar jag får regelbundet på högra sidan av hakan, såna där jobbiga jävlar som antingen kommer av alkohol, hormoner, mat eller dryck. SÅ KUL. Och dessvärre inget som Ling kunde råda bot på, även om min hy var lugn och relativt kontrollerad utöver just hakan. Innan jag började med Ling kunde jag få stressad och inflammerad hud på kinderna och pannan, men det höll sig borta under de två månaderna med hela produktserien. För mig är Ling fortfarande ett intressant märke, jag tror till exempel mycket på Vitamin K Anti-sensitivity Serum, men tror att märket eventuellt passar problemfri hy som ”bara” vill ha ökad lyster och balansering.