Lugnande propolis
Det var mitt i torra, reaktiva och plitiga november som jag först blev presenterad med produkter innehållandes propolis — ett ämne som som bin samlar in från växter och träd, och som då mixas med bivax och lite saliv för att användas till att täta den lelle bostaden för bina. Packat med antioxidanter och antiinflammatoriska egenskaper är det inget nytt att det används i hudvård, speciellt i asiatiska länder, men sent ska syndaren vakna.
Hade jag kunnat hade jag antagligen utnämnt Leegeehaam Vita Propolis Ampoule (339 kr/15 ml) till årets bästa serum men tyvärr satt jag med munkavle i december eftersom jag fick Vita Propolis Ampoule utskickat till mig som en del av Daisy Beauty Awards där vinnaren inte korades förrän nu i februari. Spoiler alert, Leegeehaam vann inte! BUUUU! Jag satte personligen det här serumet högst upp på listan för det var länge sedan jag stött på en sådan märkbar skillnad tack vare ett serum — utöver att hjälpa till att återfukta huden RE-JÄLT märker jag även av en lugnare och mindre reaktiv hy. Att det dessutom levererar på lysterfronten är en välkommen bonus så det enda minuset jag kan komma på är den höga prislappen till de få millilitrar man får.
Propolis i mitten ungefär, omsprungen av bland annat rosenvatten och niacinamid
Men, och här har ni något häpnadsväckande, trots att jag gjorde slut på min 15 ml ampull så har jag köpt en ny! Två, till och med! Och det mina vänner säger något när det kommer från en skönhetsbloggare som inte har underskott på nya produkter. Jag passade på att shoppa när Skincity hade rea på julafton men jag har sett att dom kör bra erbjudanden på märket då och då så det kan vara värt att hålla ögonen öppna. Det har heller inte gått mig förbi att det finns en uppsjö med random propolisprodukter att botanisera mellan på siter som eBay och iHerb, så ta på er googlebyxorna och undersök era alternativ innan ni går på det dyraste (även om det kanske är enklare som ett första insteg).
Hey girl
Som en del av julrean fick jag även med tillhörande ansiktskräm, ljusgula Vita Propolis Cream (389 kr/50 ml), som är en närande och rik historia som ger lyster å det grövsta. Inte en kräm för dig som har lätt att bli oljig (mot din vilja, vill säga) för här pratar vi tunnflytande men smörig — och nästan lite… klistrig? På så sätt att den beter sig trådig när du tar upp den med fingrarna. Väl på huden ger den däremot ett sammetslikt och återfuktat resultat utan att klibba.
Jag har inte använt krämen i samma utsträckning som serumet så jag kan inte uttala mig om någon mer långvarig effekt men jag tycker absolut att det här är en väldigt trevlig dagkräm som sannolikt lirar med de flesta ytterligare produkter — oavsett om det är syror eller retinol.
Mumsig propolis som absolut huvudingrediens
Kerstin Florian Brightening Concealer
Det senaste har det varit mycket som jag testat som varit riktigt, RIKTIGT bra och det är roligt att vara inne i en sån fas. Det blir både kul att testa mer och skriva om det — en go win win situation. En av dessa fullträffar står doldisen och spa-märket Kerstin Florian för, ett märke som jag knappt vet någonting om men som vi fick klämma lite på under DB Expo tidigare i år.
Kerstin har utökat sitt produktutbud med ytterst få sminkprodukter däribland Brightening Concealer (295 kr/10 ml) som jag har testat i den ljusaste nyansen (Ivory). Det ska sägas redan här att Brightening Concealer — och även relaterade CC Crème och Skin Renewing Foundation — alla lider stort i sitt nyansutbud. Concealern finns i ynka tre ljusa toner och alla med någon hudton annan än Ms. Piggy (dvs mig) får gå hem tomhänta och bortglömda. Det vore skrattretande om det inte vore så jävla exkluderande, provocerande och rakt ut oacceptabelt.
Men, jag kan tyvärr inte bortse hur jävla grym Brightening Concealer är (för mig och min ljusa nuna) och tror att det ändå är av intresse för ett par av er som läser att få veta detta. Storheten i Brightening Concealer är hur den helt magiskt smälter in i huden och jämnar ut hudtonen på ett kick. När jag, som nu, har bra huddagar känner jag inte lika mycket för att täcka hela ansiktet med foundation utan istället punktmarkera enbart rodnader och lätt flammig hud med en concealer. Jag har försökt att använda Glossier Stretch till detta syfte men den lyckas inte på långa vägar att vara lika fin på som Kerstin.
Jag använder en klick stor som… en halv ärta? lol och använder handryggen som palett. Sen plockar jag upp oh så lite produkt i taget med min favoritborste för concealer från Bobbi Brown och borstar in över kinder, tinning, haka, näsvingar och ovanför ögonbrynen. Där jag vill ha en jämnare hudton och extra lyster helt enkelt. Produkten smälter in och blandas fint på studs och det är ren och skär sminklycka för en latmask! Hållbarheten har jag heller inget att klaga över, och all in all är det enbart nyansutbudet och prislappen som är negativt — speciellt eftersom den bara innehåller 10 ml.
Luminizing CC Crème (Natural Beige) vs. Brightening Concealer (Ivory)
Om jag ska använda tre ord för att beskriva den skulle det vara Krämig, Korrigerande, och Lystergivande. Ni kan däremot hålla er borta från märkets CC-kräm då den är en fet och silikonig historia som mest glider omkring i ansiktet.
LING Dual Moisture Emulsion
Nu kommer jag tyvärr att göra det elakaste man kan göra när det kommer till hudvårdstips — ge ett på en produkt som inte (längre) går att köpa i Sverige. Till mitt försvar fanns det en återförsäljare när jag fick hem den här som pressprov förra sommaren. Nu måste man antingen bege sig till USA eller hitta en salong i vårt lilla grannland Danmark (ett litet urval går också att hitta på Cult Beauty, tyvärr inte denna).
Dual Moisture Emulsion ($68/120 ml) ska vara en av märket LINGS absoluta storsäljare, och om vi spolar tillbaka bandet lite så kanske vi kan komma ihåg att jag gick igenom en drös LING förra året och hittade både måsten och missar. Min absoluta favorit är märkets rengöring men jag har nu hittat min andra stora favorit som gör att dom är två stycken som trängs uppe på förstaplatsen 🏆
Som jag väldigt nyligen nämnt är det fuktbindande och återfuktande produkter som krävs och fungerar allra bäst för min hud nu i vintertid. Ling Chan, grundare av LING, håller med och säger så här:
Hydration is the most crucial step in any skin care regimen. If you receive proper hydration your skin will feel more comfortable and it will prevent most skin mishaps from ever occurring. One of the most common skincare mistakes is applying a cream or lotion moisturizer without a hydrator. It is like eating food without water.
För min del var det (förlåt för att jag tjatar) Caudalíe Vinoperfect Concentrated Brightening Essence som såg till att jag fick den där extra fuktkicken som är svår att få till med kräm och serum så när den väl tog slut blev jag lätt nervös. Jag hade en backup av min gamla Clinique-favorit, den första essensen jag testade — men tyvärr får jag säga att den inte kunde mäta sig med Caudalíe och jag kände bara efter en dag hur ansiktet började bli irriterat och reaktivt igen. Precis innan jag snorde på mig gympadojorna för att i panik springa till Sephora för att se om dom hade en flaska Caudalíe slog det mig att jag även hade ett alternativ från LING väntandes, så jag öppnade den istället och efter det har jag inte ägnat en tanke åt Sephora.
En av de största skillnaderna mellan LING och andra essenser/återfuktande ansiktsvatten jag använt är att Dual Moisture Emulsion — just som namnet hintar om — innehåller både fukt och fett. GE-NI-ALT! Fukten kommer bland annat från glycerin och hyaluronsyra i olika molekylära former, och fettet kommer från beloved squalane. Som vi vet blandar sig inte olja och vatten så det är viktigt att skaka flaskan innan användning, och sedan skaka ut ett par droppar i handflatan för att slutligen applicera med händerna. Det märks direkt på huden att det är lite olja i då känslan blir silkigare än vanligt men det blir absolut inte oljigt och jag har inga problem med att mata på med ett par lager i sedvanlig stil.
Efter ett par lager med Dual Moisture Emulsion fortsätter jag med min vinterrutin som vanligt, det vill säga ögonkräm > ev. serum > fuktkräm och olja. Om jag dessutom lägger på efterföljande produkter när huden fortfarande är lite fuktig från essensen sjunker allting in snabbare och mer effektivt.
En ytterligare recension, från ungefär prick ett år sedan, hittar ni hos Omg Bart. Det var efter att jag läst den som det gick upp ett ljus för mig att jag faktiskt hade en flaska hemma… 🤦🏼♀️ Skit samma och tur var väl det, för det här var omedelbar kärlek. Flaskan — tung i glas och något otympligt — rymmer blott 120 ml så jag är redan nu hjärtekrossad för när den kommer ta slut. Dyr och svåråtkomlig, men ack så underbar.
L’Oréal Paris Paradise Extatic mascara
Från att typ enbart använt lite dyrare mascaror har jag det senaste … året? åren? provat mig igenom billigare märken som typ L’Oréal och Idun och erkänner absolut att det varit bra grejer, även om ingen riktigt blåst sockorna av mig.
Den senaste har däremot hypats å det grövsta på bloggar och Instagram — Paradise Extatic Mascara (139 kr/6,4 ml) från L’Oréal. En av anledningarna till att den slagit så stort har att göra med att den jämförts med Better Than Sex från Too Faced, en betydligt dyrare produkt som många verkar gilla för dess volym- och längdboostande. Mitt exemplar hittade hem till mig i egenskap av finalist i Årets Läsarfavorit-kategorin för Daisy Beauty Awards och hade genom det redan sållats ut ur ett hav av produkter.
Ett lager
Det första som ska sägas är att det här egentligen inte alls är något budgetalternativ? Hylsan rymmer nämligen bara hälften av en normalstor mascara, så då kan vi jacka upp priset till det dubbla — närmare 300 kronor — och sätta det i relation till andra i samma prisklass.
Borsten är som ni ser på produktbilden lätt kurvad med en midja men eftersom det är rätt svårt att märka av någon större skillnad kan jag inte ge det vare sig plus eller minus i betygslistan. Resultatmässigt är det däremot enkelt att konstatera att mina ögonfransar blir fint separerade, solfjädersformade och med en lite adderad volym. Det är enkelt att måla med borsten utan att kladda på ögonlock eller franskant, och det är heller inget fel på svärtan i pigmenten.
Många har klagat på att Paradise Extatic inte räcker länge och att den dessutom börjar klumpa ihop sig redan en månad eller så in i användandet, och visst det är inte speciellt konstigt med tanke på den lilla mängden som finns i hylsan. Jag märkte främst av det på att borsten gärna ville samla på sig klumpar och medan det är relativt enkelt att råda bot på genom att torka av på antingen kanten av öppningen eller handryggen var det största negativa att hållbarheten på fransarna drastiskt halverades — efter en halvdag på jobbet hade jag både smulor samt en lätt skugga längs under franskanten.
Det låter inte som att den här får något högt betyg av mig va? Nej, det stämmer nog eftersom jag upplevde den som en högst medioker mascara. Jag hade heller inte förväntat mig mer om det inte hade varit för dess beryktade egenskaper…
Tebiskin Sooth Clean
Det är spännande men även lite stressframkallande när det skickas hem press- och produktprov utan förvarning (#lyxproblem) — men speciellt intressant kan det vara när det handlar om produkter och märken som man aldrig ens hört talas om innan. Så var det när ett paket med hudvård från italienska Tebiskin helt plötsligt uppenbarade sig för ett par månader sedan. Förutom att förpackningarna ser ut som något från ett vetenskapligt konvent verkar det vara ett märke som är mer eller mindre omöjligt att hitta speciellt mycket information om på nätet, samt tyvärr endast säljs på utvalda salonger och kliniker runt om i Sverige (i Göteborg kan ni hitta det bland annat hos Mecka på Kungshöjd).
Tebiskin Sooth Skin (415 kr/200 ml) beskrivs på ytterförpackningen vara en Gentle cleanser with soothing action, det vill säga en typ av rengöring som jag för tillfället är extra förtjust att använda på morgonen. Döm då min förvåning när det visade sig vara en gel och inte — som jag trodde — en krämig, mjölkig konsistens? Jag blev direkt lite missnöjd och avfärdade den som löddrande och därmed uttorkande men gav den ändå en chans en morgon och ersatte min dåvarande morgontvätt från Biologique Recherche med Sooth Skin. Tur var väl det för den visade sig vara precis motsatsen till vad jag förväntade mig av en gel; den är nämligen tunn och har tillräckligt hög viskositet för att enkelt gå att använda på torr hud — något jag föredrar på morgonen eftersom jag inte gillar att skölja ansiktet med allt för mycket vatten då det har en tendens till att torka ut huden. Motsägelsefullt eller hur.
Jag tar ett pump, det vill säga en klick stor som en femkrona, och masserar alltså in direkt på torr hud det första jag gör på morgonen. Tillsätter lite vatten efter en stund för att lösa upp, och masserar lite till. Efter det sköjs produkten lätt av med vatten och kvar är en väl men skonsamt rengjord hud som är redo för efterföljande steg. Sooth Skin säger sig lugna och motverka irritatationer — speciellt utformad att användas efter mer avancerade hudvårdsbehandlingar — och det kan jag absolut säga att den gör. Nu är det ju typ omöjligt att tvätta ansiktet på något sätt utan att irritera det minsta, antingen är det vattnet eller produkten eller det mekaniska i att röra och torka ansiktet, men jag upplever min hud som väldigt icke-reaktiv efter att jag försiktigt rengjort med Tebiskin.
Sooth Skin är helt parfym- och doftfri något jag uppskattar, nu på vintern speciellt, och är så enkel i sitt utförande att det är svårt att gå fel. Jag gillar att den känns som en apoteketprodukt fast mer high-tech om ni fattar? Ingredienslistan kan ni med lite kisande se nedanför:
Nej det gick ju inte, så här kommer den istället:
Water, Capryl/Capramidopropyl Betaine, PEG-7 Glycerol Cocoate, Dimethyl Sulfone, Polyacrylate Crosspolymer-6, Glycerin, Propylene Glycol, Sodium Chloride, Caprylyl Glycol, Caprylhydroxamic acid, Sodium Hydroxide
DevaCurl Melt Into Moisture
Om den här hårinpackningen ser ut som en bytta med pistageglass? Oh Ja. Melt Into Moisture Matcha Butter Conditioning Mask från amerikanska DevaCurl är en relativ ny produkt i deras sortiment och jag har haft den hemma sedan i höstas — men inte börjat använda den förrän ett par månader sedan. Ni lockhåriga som hängt här länge vet att DevaCurl är ett av mina absoluta favoritmärken och även ett av de första produkterna jag provade inom balsammetoden — OM det är en sorg att det fortfarande knappt går att få tag på här i Europa?
Melt Into Moisture beskrivs som en fuktgivande inpackning riktat till de allra torraste och sprödaste hår, hej hallå här har ni mig ta alla mina pengar 🙋🏼♀️
Med feta alkoholer, olja från sojabönor, kokosnöt och solros är det här en krämig och fast inpackning som trots det är enkel att använda, skopa upp och fördela över håret. Doften är stark, väldigt stark, och drar åt det pudriga och parfymerade hållet. Rekommendationen är att använda inpackningen så länge som just ditt hår behöver och det inbegriper allt från en snabbis på 3-5 minuter till att svepa in håret och sova med den i över natten. Jag har absolut inte lust att stå i duschen längre än nödvändigt så jag har bara provat att ha i den under den tid jag passar på att fila på andra delar av kroppen — tio minuter är nog det längsta jag har haft i den. Nästa steg är att på något sätt försöka mig på att använda den som en nattmask för håret, jag behöver bara komma på hur jag ska lösa den kladdiga faktorn.
Att använda den här i samband med en full hår-rutin från DevaCurl — det innebär tvätt, balsam och efterföljande styling — ger studsiga lockar och väl återfuktat hår där man kan ana doften även efter det torkat. Tyvärr tycker jag inte att min tio minuter långa inpackning räcker för att ge tillräckligt såpass stor dos fukt att det håller i sig dagarna efter tvätt — glansen och spänstigheten dras liksom ut ur håret av den torra luften nu och det är inget som Melt Into Moisture råder bot på. Det som är bra med DevaCurl är att produkterna liksom återaktiveras när du fuktar håret, så dagen/dagarna efter tvätt brukar jag krama igenom håret med blöta händer på morgonen för att få upp liv i lockar som plattats till över natten.
Är det någon som har en bra idé eller tips på hur jag kan sova med den här i över natten utan att söla ner hela sängen? Jag tror och hoppas på att det kan vara en dunderkur för håret.
Att skydda barriären
Nu i dagarna släpper svenska Björk & Berries sin nya produkt Rescue Cream (390 kr/30 ml) en fetare kräm mycket lik en salva tänkt att både skydda och lindra vår stackars hud nu i vargavintern. Utöver återfuktare innehåller den bland annat ekologisk havreolja som är rik på fettsyror och genom det hjälper till att stärka upp den utsatta hudbarriären. Lanseras dessutom i den smartaste förpackningen jag någonsin sett.
Nu ska det inte stickas under stol med att ekolyxmärket kostar redigt med pengar, speciellt om man tittar på konkurrenter och deras liknande produkter. Jag har tipsat om budget-mellan-lyx tidigare, men här går vi snarare rakt på två budgetalternativ utan att passera Gå.
Avène Cold Cream (100 kr/40 ml) är en fransk klassisker som alltid rekommenderas till det här syftet, och likadant med schweiziska Weleda Skin Food (100 kr/75 ml). Skin Food är dessutom en kräm som är populär att preppa modeller med inför fotograferingar, just för dess feta och lystergivande finish.
Andra märken som har barriärskyddande krämer och som ständigt rekommenderas av dom som vet är Nimue och Dermalogica — något ni provat?
20-something ögonkräm vs. 30-something
Att jag gillar ögonkräm förvånar antagligen ingen av våra läsare eftersom jag generellt älskar att testa, använda och utvärdera det mesta när det kommer till hudvård. Om jag kommer ihåg rätt så tror jag det var en från Gilda som först fick mig att börja använda en dedikerad kräm till ögonområdet, och sedan dess har jag arbetat mig igenom märken som Filorga, Kiehl’s, Elizabeth Arden Pro och mer än två flaskor av klassikern från Verso. <– OBS alla dessa länkar till goa recensioner! In och utnyttja vårt arkiv!
The Body Shop har nyligen utökat sitt Drops of Youth-sortiment och det med bland annat Youth Bouncy Eye Mask (295 kr/20 ml) — en geléig produkt som kan användas både som en vanlig ögonkräm men även som en extra fuktgivande ögonmask om du lägger ett tjockare lager. Bouncy Eye Mask fokuserar nästan enbart på fukt, och det med hjälp av glycerin. Resten av ingredienserna är, tyvärr, sådana som inte tillför så mycket och dessutom alkohol (används som konserveringsmedel men verkar tyvärr ofta uttorkande) och parfym. Jag gav den ett par användningar och tycker absolut att den är svalkande och skön att klappa in och att den har en konsistens som verkligen passar en ögonkräm — här ges svalkan och fukten snabbt och enkelt utan att du riskerar att huden dras i när du applicerar.
Inte en revolutionerande produkt, och jag tror till exempel att TBS klassiska ögonkräm med fläder kan vara ett bra alternativ om man är känslig för doft. Förresten, undrar hur länge dom haft den i sitt sortiment, jag tror att jag kan komma ihåg att jag såg den redan på tidigt 90-tal?
Men, ibland behöver man inte en revolutionerande produkt — speciellt inte om man är i sina tidiga 20 somethings och bara ha något uppfriskande plus är sugen på att testa runt och experimentera lite. Om så är fallet tycker jag verkligen att TBS är ett bra alternativ att utforska.
Ole Henriksen är för tillfället hetare än hetast och alla ~Skin Care Influencers~ värda namnet pratar om “the Ole glow”. Hela produktutbudet har slimmats ner och fått nya kostymer plus att en och annan helt ny produkt också har smugits in. Ögonkrämen Banana Bright Eye Crème (495 kr/15 ml) är en sådan — och här drar jag direkt en skiljelinje mellan 20 somethings och 30 somethings enbart baserat på att Banana Bright är krämigare och mer mjukgörande; något vi 30+ antagligen alla kan uppskatta då och då. För krämigheten står huvudingredienserna shea och jojoba men sen har jag svårt att tyda resten av ingredienslistan. Den påstås hur som helst innehålla både vitamin C samt kollagenstimulerande ingredienser för att ljusa upp samt fylla ut små, fina linjer.
Det som gör att Banana Bright hypas så enormt online just nu är att den även innehåller en touch ljusreflekterande samt neutraliserande (gula) pigment och genom det levererar en snygg och hälsosam lyster samt en bra bas för efterföljande smink. Jag tycker absolut att den ger ett bra glow men det ska även tillskrivas shea och jojoban eftersom en krämig och mjukgörande produkt typ alltid kommer att ge en viss lyster. Jag gillar den effekt jag får Banana Bright och använder den dagtid men lämnar kvällrutinen åt mer hårt arbetande Verso (om du däremot vill ha allt i en och samma ögonkräm skulle jag istället rekommendera Elizabeth Arden pga den känns som att den är ytterligare effektiv i långa loppet samt ger en helt okej lyster bara genom sin krämighet).
Tydligen har jag blivit en sån person som använder spatel till min ögonkräm när den kommer i burk 🙄 kanske även det ett beteende som kommer med åldern heh? En klick stor som ett riskorn är tillräckligt för båda ögonen och det är en skön kräm att försiktigt massera in eftersom den är så mjuk och har bra glid i sig. Rekommendationen är att applicera både under samt på ögonlocket eftersom tanken är att eventuell rodnad ska neutraliseras, däremot undviker jag att få den allt för högt upp mot ögonbrynen då jag har lätt för tilltäpptheter där. Som med en riktigt bra ögonkräm får du ett uppljusande lyft av den mjukgörande effekten plus här en extra boost lyster och glans tack vare pigmenteringen, och concealer glider på som en dröm efteråt utan att dess hållbarhet påverkas.
Här syns lystern och krämigheten rätt bra
Och ni som undrar, ja den doftar faktiskt lätt av banan. Skumbanan.
Ett snabbt svep
Det är EXTREMT mycket hudvård som lockar mig för tillfället, både nyheter och ordinarie sortiment, och jag måste tygla mig för att inte gå in ett osunt hoarder mode. Här kommer en snabb sammanställning av Hudvård Som Lockar:
- Skin Regimen Microalgae Essence (595 kr/100 ml) — nya hudvårdsserien från pålitliga Davines som tydligen ska ersätta äldre Comfort Zone Skin Regimen-serien (några recensioner har du här och här). Jag är ju en sucker för den här produktkategorin för tillfället så självklart är nyfikenheten väckt!
- Elizabeth Arden Superstart Skin Renewal Booster (540 kr/30 ml) — fick vi presenterad för oss på DB Expo och kort sagt ska det här vara ett serum som du ska kunna kombinera med mer eller mindre alla hudvårdsrutiner och som ska stärka upp hudbarriären och maxa fuktnivåerna.
- Dermalogica Sound Sleep Cocoon (930 kr/50 ml) — lanseras i mars och lockar med “En intensivt återfuktande nattcreme som ger lyster och främjar en god natts sömn med hjälp av lugnande, aromaterapeutiska ingredienser”. Jag är såld, speciellt om doftsättningen är lika nedtonad som den är hos den här duon
- Caudalie Premier Cru The Serum (1155 kr/30 ml) — med en kort och imponerande ingredienslista (mycket HA och niacinamid) är det här ett serum som ska tajta upp, fylla ut och boosta dina resterande produkter.
- Fresh Black Tea Kombucha Facial Treatment Essence (£59/150 ml) — låter som ytterligare en essens både min hud och jag skulle älska och jag GRÄMER MIG att det inte går att få Fresh till Sverige.
Tio tomma #32 (okej, elva den här gången)
Nu upprepar jag mig men det FINNS ingen bättre känsla än att gå till plast- och glasåtervinningen med flaskor och byttor som jag varit duktig (jaja) att ta slut på och skrapat ut det sista ur. Det är naturligt att kroppsprodukter är enklare att ta slut på — speciellt eftersom vi är två hemma som oftare delar på kroppsprodukter än hudvårdsprodukter — men det senaste har det faktiskt rullat på med både kropp och hud.
- Elemis Sweet Orchid Body Cream * (£26/200 ml) — Till skillnad från Sublimalin, Ka och andra vänner är jag helt klart #teamkroppssmörj, jag gillar att smörja in mig efter duschen och brukar tycka om de flesta kroppsprodukter oavsett om det är tjockare butter eller tunnare lotions. Den här varianten från Elemis doftar väl gott av vita blommor men herre fucking JÄVLAR vad störig tub, som tyvärr är märkets standardtub. Allt är fint och bra de första gångerna men så fort innehållet börjar minska är det ett helvete att krama ur tuben så att det orkar sig igenom munstycket. Fett irriterande och kommer antagligen göra så att jag inte köper något i samma tub igen.
- Jurlique Lavender Shower Gel (295 kr/300 ml) — Lavendel är hands down den största favoriten när det kommer till duschprodukter i vårt hem, och Jurlique gjorde oss icke besvikna. Bra pump, gullig flaska (som fått ny design sen vi köpte vår och blivit ännu gulligare) och en duschkräm som löddrar gosigt och känns dryg. Högt betyg!
- Neal’s Yard Bee Lovel Hand Wash (145 kr/295 ml) — Jag gillar att prova mig igenom olika märken när det kommer till handtvål och den här från brittiska Neal’s Yard var helt okej med en doft som påminner lite om Vicks citron- och honungshalstabletter. Gled däremot ur händerna lätt och fastnade i handfatet, och jag är heller inget stort fan av långsmala flaskor som känns instabila. Nja, blir nog ingen ytterligare tvål från Neal.
- Grown Alchemist Pearl, Peppermint & Ylang Ylang Body Exfoliator (319 kr/170 ml) — Snälla påminn mig om vilken dum idé det är att köpa produkter i snygga men ofunktionella metalltuber nästa gång jag är sugen? Ju mer den skrynklas ihop desto svårare blir det att få ut det sista av krämen och det kändes som att jag slösade bort en dusch eller två när jag till slut slängde den. Dessutom var det här en väldigt ickedryg kroppsskrubb som för all del är effektiv och river gött men som tog slut alldeles för snabbt.
- La Roche-Posey 24hrs Physiological Deodorant (105 kr/50 ml) — Både Vichy och LRP gör bra deodoranter men dom är tyvärr både dyra och rätt odryga. Jag brukar köpa mina på apotek när det är 3 för 2 då det känns lite bättre att den inte räcker mer än cirka två månader. Just den här varianten är aluminiumfri vilket överlag funkar bra för mig, men eftersom jag gått tillbaka till just aluminium det senaste är den inte optimal för dagar på jobbet — istället använde jag upp den på lata helger. Det krävs generellt lite tid, tålamod och överseende när man går över till aluminiumfritt och det funkade hur bra som helst för mig i cirka två års tid, sen var det helt sjukt som att svettlukten fastnade permanent i armhålan OAVSETT hur mycket jag än duschade? Heeeelt bisarrt, så jag fick gå tillbaka till aluminium för att liksom bomba bort lukten 💣 Sedan dess har jag kört på Vichy och LRP och jag ser inte att jag kommer att bryta det mönstret inom snar framtid.
- Lush Wash Behind Your Ears * — Antagligen en one hit wonder från förra påsken och medan den luktade gott hade den en helt obscent ful orangebrun färg som skvätte ÖVERALLT i duschen och såg ut som att någon hade spolat rent en bäbis från en bajsbomb. Inte helt kul den gången jag hade med den i gymmets dusch, nej 😣 Utöver det krämig (eew) och mjukt löddrande utan att torka ut.
Om jag var lite gnällig om många av kroppsprodukterna kommer här en diametral motsats och Ja, jag älskar hudvård! men ändå. Här har vi inte mindre än fem jättebra produkter allihopa.
- Verso Hydration Serum * (799 kr/30 ml) — Ett återfuktande, nylanserat, serum med både fuktbindande hyaluronsyra och utjämnande niacinamid låter ju inte helt fel, trots den skräckinjagande prislappen. Verso har dessutom slängt in lipider och olja i form av havre för att minska irritation och torrhet. Doften känns igen från märkets andra produkter och jag älskar den, men tyvärr tog mina 30 milliliter slut överraskande fort — alldeles för fort för en så dyr produkt. Jag har trots det köpt en ny flaska pga bra erbjudande i julas men kan inte rättfärdiga priset i vanliga fall om du inte är ett hardcore Verso-fan. Funkade bättre för mig än syskonet Antioxidant Turmeric Booster.
- M Picaut Hydra Lagoon Overnight Mask * (499 kr/50 ml) — Till en början var jag rätt avmätt och frågande till alla andras hyllningar till den här nattmasken, främst för att jag tycker att den inte levererar tillräckligt med fukt (och för att jag ställer mig extremt skeptisk till vad fan en nedmald malakit-sten ska kunna tillföra huden?). Hydra Lagoon ger istället en blandning av fett och fukt, något min yttorra hud inte riktigt klarar sig på enbart. Men så fort man blandar in ett fuktbindande serum under händer grejer och jag är typ förvånad över att jag gjort slut på en fullstor ansiktsmask? Det som hjälpte till var att jag tog med den som nattkräm när vi reste en kort sväng till Tokyo och att jag dessutom överdoserade den på flygplanet både dit och hem.
- Dr. Brandt. A3 Power Foaming Cleanser * (389 kr/150 ml) — Det är gött att få sina fördomar på skam och det fick jag med den här LÖDDRANDE (hörde ni?) rengöringen från Dr. Brandt. Ett mjukt skum som inte på något sätt torkar ut huden utan bara hjälper till att lyfta bort de sista resterna av skit efter en första, oljebaserad, rengöring. Nyckeln till skummande rengöringar är väldigt ofta att hitta såna som kommer just i en pumpflaska som den här, där skummet blir till i mekanismen snarare än i ingredientslistan. Jag tyckte det här var en toppen andra rengöring kvällstid och kan lätt tänka mig att köpa en ny i framtiden.
- Josh Rosebrook Hydrating Accelerator (£35/120 ml) — Åh Josh, som jag saknar dig sedan du tog slut! Nu i veckan lyckades du även med konststycket att bli invald i Caroline Hirons Hall of Fame — en extraordinär insats om någon. Doften påminner mig om kanelbullar och effekten är såpass återfuktad hud och extra boost i rutinen att det är löjligt. Läs vad jag skrivit om Josh här. Går numer att köpa på Cult Beauty och jag har sett små rykten på IG att Josh håller på att koka ihop ännu en fuktbevarande hjälteprodukt.
- Caudalíe Reservatrol Face Lifting Soft Cream * (625 kr/50 ml) — En floofig kräm som lyckas med en hel del faktiskt, förutom att vara floofig och mysig. Här tycker jag mig se både mjukgörande, återfuktande och utfyllande egenskaper och jag använde främst upp min burk på bröstet — ett område som får oförtjänt lite TLC och som återgäldar mig med att … åldras? How rude! Caudalíe to the rescue, men jag skulle nog inte rekommendera den till någon med lite oljigare hud — den lyser antagligen bäst när den får hulda om torr, skrynklig och ledsen hud.
* markerar pressprov
